jag hatar dig inte, men jag borde verkligen det .

du högg mig i ryggen, vad va det som hände?
jag menar du och jag, vi skulle jämt va bästa vänner
du har förändrats så mycket, jag vet knappt vem du är.
vart tog den personen vägen som alltid fanns där?
du förlorade min tillit när du släppte min hand
och jag vet mycket väl att jag en dag kommer le,
men när jag sitter här skriver rinner tårarna ner
jag blev lämnad här, som tack för hjälpen.
vi gick skilda vägar, greppade tag i andras händer.
för varje gång jag ser dig river du upp gamla sår
du har inte sagt förlåt, så jag kan inte ta emot det
all skit som jag fick ta, du är fan inte värd det.
ge tillbaka mitt liv, för det var det som du stal det.
alla minnen stannar kvar och alla stunder som vi skrattat,
det var du och jag till döden, men inte längre
.

Kommentarer
Postat av: elin

moa, du vet att jag finns om du vill prata om det, när du vill vännen (L)

2010-10-23 @ 19:58:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0